Lagom är bäst?
Vad har hänt med "lagom"? Och med lagom menar jag inte ordet utan meningen av ordet. Allt skulle ju vara lagom förr. Lagom motion, lagom mycket mat på tallriken, lagom mycket smör på mackan, lagom, lagom, lagom. Idag känns det som att allt ska vara mycket, mest och ännu mer.
Allting man köper kommer i "Supersize" eller "Mega size". "Mer för pengarna", känns det igen? "Störst går först!", "Den som har mest prylar när han dör vinner!". Visst, jag erkänner att killar är tävlingsinriktade och ska vara störst, bäst och vackrast i sina respektive kompisgäng. Alfahannen dominerar och ska därför vara den som kan allt, vet allt och klarar allt. Men var kommer denna fixering vid att vara bäst ifrån? Var vände det? Och framför allt när, hur och varför? Någonting som tål att tänkas på!
Allting man köper kommer i "Supersize" eller "Mega size". "Mer för pengarna", känns det igen? "Störst går först!", "Den som har mest prylar när han dör vinner!". Visst, jag erkänner att killar är tävlingsinriktade och ska vara störst, bäst och vackrast i sina respektive kompisgäng. Alfahannen dominerar och ska därför vara den som kan allt, vet allt och klarar allt. Men var kommer denna fixering vid att vara bäst ifrån? Var vände det? Och framför allt när, hur och varför? Någonting som tål att tänkas på!
Kommentarer
Trackback
